Besök av två f.d. Slakteriarbetare 5/11 –02

Tisdagen den 5 november hade vi besök av två glada farbröder som arbetade här på Slakthuset under trettio år fram till sommaren –79. På den tiden var detta ett riktigt slakthus, i ordets rätta bemärkelse.

Under rundvandringen berättade de om hur det var på deras tid.

Fram till slutet av fyrtiotalet (1947) ägdes huset av Slakteriföreningen. De hade också en charkuteriaffär på torget - samma plats där stadshuset finns idag.

I mitten på 60-talet (1967) tog Södra Södermanlands charkuteribolag AB över verksamheten. Några år efter detta bytte man ägare igen. Denna gång stod

SGS – Stockholm Gävle Slakteriförening som ägare. På sjuttiotalet övertog Farmek ruljansen och drev verksamheten fram till den dag den lades ner –1979.

Entré plan

I cafét fanns en expedition och en lastkaj. Detta syns tydligt om man tittar hur golvet är byggt. Entrén såg ut ungefär som den gör idag. Till höger fanns en dörr som ledde ner i källaren men denna är idag borttagen. Inne i logen fanns, som man anar av lukten, ett rökeri där man rökte bl.a. skinka och korv. Backstage, vid fönstret ut mot parkeringen fanns från början ett kök men detta byggdes om till ett rum där man vakuumpackade kött för att det skulle bli mört och fint.

Där röda konferensen ligger och Velvet Breeze har sin replokal låg en korvfabrik. I konsertlokalen låg styckhallen som även kallades skärstugan. Där var det endast 12-14 grader, så långkalsonger var att rekommendera. Inne i PA-förrådet fanns kylen.

Andra våningen

I städrummet fanns ett mötesrum och ett kontor för platschefen. På taket satt man under vår- och sommarsolen och åt sin lunch, som man köpt i matsalen som låg i möbeltapetseri rummet. Dock var man tvungen att passa sig för de glupska måsarna som flög omkring byggnaden på jakt efter en och annan överbliven köttslamsa. Efter matsalen låg diskrummet och mittemot detta fanns en lokal där man tillverkade bl.a. sillsallad. Där vår studio ligger idag fanns det ett kontor. Vid vår kontorssida fanns det kontor även på den tiden. I smårummen, ”Nypan” etc. fanns ett laboratorium där man kontrollerade köttet. Vid replokalerna 14 och 15 paketerade man korv och skinka. I skatelokalen låg själva slakthallen med tillhörande expedition.

Där björns cykel ligger i dag avlivade man djuren och slaktade vissa av dem. Vår del, slakthuset, kallades för förädlingen. Här förädlades alltså köttet…

Tredje våningen

Uppe i danslokalen var det omklädningsrum för hela slanten. Man använde samma duschar som vi använder idag. I teaterlokalen hade kvinnorna sitt omklädningsrum. Både Stig och Ellert garanterar att det inte var något spring däremellan, förutom när det var dags för bastubad…

I själva dansstudion hade alla manliga anställda varsitt skåp. Där fanns bänkar som arbetarna lade sig på för att vila sig och sträcka ut sina ömma ryggar. Det var ett påfrestande jobb, både för rygg och för nacke. En ordinarie arbetsdag började kl.06.00 och slutade vid 15.00. Men mycket ofta blev arbetsdagen betydligt längre. Runt jul kunde dagen börja kl.05.00 och inte vara slut förrän 17.00-18.00. Men trots att det var tungt emellanåt ler båda när de tänker tillbaka på tiden här. Det här var det bästa jobbet, säger båda enigt.